Ett skrik i natten.

Vi hade avslutat kareoke kvällen på campingen och var på väg hem.
Jag var trött och det skulle bli skönt att gå och lägga sej.
Plötsligt tycker jag mej höra ett skrik,
Säger till Uffe o Lotta att dom ska vara tysta.
Lyssnar...
Hör ett rop på hjälp !
Säger att jag måste gå tillbaks,
Uffe frågar om jag ska gå själv, jo, säger jag.
Jag kan försvara mej om det behövs och jag har mobilen med mej.

Går med rappa steg ner mot stranden då jag hör någon skrika hjälp igen !
Börjar spring ner, kommer fram och ser några mörka figurer nere vid vattnet.
Det är ganska så mörkt,man ser inte mycket.
Springer ner och där ligger en tjej i sanden och ett norskt par sitter vid henne.
Dom har just dragit upp henne ur vattnet, tömt henne på vatten o gett henne konstgjord andning.
Hon hostar o hostar.
Tar mobilen, ringer Uffe o säger att det är en drunknings olycka , men att hon lever.

Kollar om dom larmat SOS, kollar om någon mer är i vattnet.
Frågar vem tjejen är , men det vet dom inte.
Sätter mej ner på huk och kollar läget på tjejen, pratar med det norska paret.

Helt plötsligt slutar hon att andas, kollar pulsen - ingen puls - Shit...
Kommer överrens med killen att jag blåser och han ger kompretioner.
Lägger henne i rätt läge och tar in luft- blåser- tvärstopp....
Jag får inte i en gnutta luft i henne...
Vad är fel ??
Något i bakhuvudet sa att hon har svalt tungan..
Ner med fingrarna i halsen, jo tungan är som en stor köttbit nere i halsen på henne.
Trycker ner och upp ganska hårt för att få upp tungan ( det var som kramp i den )
Blåser o killen trycker över bröstet.
Hon hostar , andas och har puls...Pust...

Tar av mej min tröja och lägger över henne, hon är iskall.
samtidigt har det kommit folk till stranden som börjar kackla hit o dit.
Men jag kommer bara ihåg att jag skrek att dom skulle ta bort en kille som störde oss i räddningsarbetet.
Får tag i ett par byxor som vi lägger över henne också och den norska tjejen har ett par ylle sockar som hon drar på henne.
Plötsligt ät hon tyst igen, ingen andning ingen puls.
Samma sak igen,
Hostar och vi får tillbaks henne.
Frågar vart ambulansen är, någon ringer och säger att dom måste lägga på ett kål för att läget har förvärrats.
Att vi blivit av med henne 2 gånger.
Den är på väg....

Det är ganska turbulent på stranden med folk hit o dit, får lite vatten som jag kan skölja av tjejrn i ansiktet med.
Hon är full av sand överallt.
Även jag...
Det knastrar mellan tänderna...
Räddningsarbetet blir ganska tufft, hon lägger av totalt 4 gånger och sista gången känner jag att -nä..nu får ambulansen komma..
Man vet ju att risken ökar att man ska förlora henne och det ville jag inte vara med om.

Plötsligt ser jag blåljus blinka i mörkret..
Ambulansen är HÄR..ÄNTLIGEN.
Kommer ihåg att ambulanspersonalen frågade vad som hänt,vad vi hade gjort och tackde för att vi hade gjort ett bra jobb.
Kommer inte ihåg mer än det.
Det var skönt att lämna ifrån sej henne till proffsen och att hon andades när hon åkte iväg.

Jag får höra att jag var duktig och att jag bara körde på..
Sen plötsligt satt jag och pratade med tjejens mamma som kommit till platsen..
Sa att hon kommer att klara sej och att hon andades när dom hämtade henne.
Plötsligt kommer det en känsla i kroppen som jag inte kan beskriva..
Känns så overkligt och jag börjar gråta, känslorna tar överhand och det känns som om jag är i något vakum..

Går hem och ska försöka sova, men när jag lägger mej så flödar tårarna ..går inte att stoppa...
Men jag somnar ifrån dom....

Fortsättning följer.......


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0