cracymormor

Syskon nr 3 är en lite speciell historia som jag knappt fattar någonting av själv.
Men barn ska ju inte veta allt heller..
Troligtvis behövde mina föräldrar lite tid för sej själva en period.
Vilket inte är alls ovanligt i ett förhållande när man har småbarn.

Jag och min storasyster fick åka till våran moster i Kolsva som sommarbarn,
Vet inte hur länge vi var där.
Syskon nr :3  fick åka till ett barnlöst par ett par mil hemifrån.
Sommaren gick och vi barn fick åka hem igen.

Men nr: 3 bara skrek efter mamma hela tiden ,mamma kom men det hjälpte inte.
Det var sin "sommar mamma"hon ville ha.
Hon fick komma dit igen och var nöjd och glad.

Efter ett tag så togs beslutet om att dom skulle få adoptera henne.

(Men vi har alltid haft kontakt och träffats hela tiden.)

När jag blev lite äldre så var jag jätte avundsjuk på henne.
För hon var ju enda barnet hos dom och fick nästan allt hon ville.
Dom hade husvagn och åkte på semester.
En annan fick ju alltid dela på allting..

Men hon har inte haft det så lätt alltid.
Hon blev mobbad i skolan för att hon inte hade några syskon.
Men när hon sa att hon hade 8 stycken så blev det ju inte bättre,för dom trodde att hon ljög.
Ända tills de fick se kort på alla syskonen ..

Hon är gift idag och har 3 mysiga ungar.
Jag tror att hon har kommit över de värsta grubblerierna över sin adoption.
Såna funderingar kommer ju alltid.

Själv har jag alltid funderat på -varför blev det just hon ?
Det kunde ju lika gärna blivit jag ??!!

Hennes "föräldrar" fick ju ett rikare liv eftersom dom pgr av en olycka inte kunde få egna barn.
Hoppas att dom har varit lyckliga med henne.
Dom fick ju det finaste man kan få i livet-ett barn !!!

Nästa offer är nr:4 också en tjej..
Vi är 6 tjejer o 3 killar..
Tjingeling...