Min uppväxt.
Fick en liten påminnelse om att jag inte skrivit om min uppväxt på ett tag utan skrev ju bara om min storasyster..
So here we go..
Hon var nr 1, så nu skriver jag lite om nr:2 = jag själv..
Mamma och pappa var gifta i 19 år.
Sen försvann vår mamma o pappa blev ensam med 8 barn hemma.
Jag är då nr.2 i en syskonskara av 9.
Har nog alltid varit den beskyddande storasystern.
Jag har alltid älskat alla mina syskon ( även när dom varit jävliga)
Jag engagerade mej alltid på något sätt.
Gjorde kanske ibland saker som kanske inte var helt ok.
Jag gjorde hål i öronen på mina 2 minsta systrar...
Klädde ut lillebror (min minsta) till tjej o sminkade honom.(förlåt.. men du blev ju normal ändå)
Var det någon som var elak mot mina syskon så fick de stryk av mej.
Jag var nog mycket av en pojk/flicka faktiskt.
Men jag har gjort mycket bra också..
Nr 6 satte en 50 öring (de gamla stora) i halsen,när jag och min storasyster var barnvakt.
Syrran fick ju spader o blev så rädd att hon bara skrattade..
en annan gjorde ju allt för att få ungen till att andas o få ut pengen ur halsen.
Jag blev så arg att jag skrek
- sluta för fan o skratta o hämta hjälp, jag fixar inte detta.
Jo till slut stack syrran iväg o kom tillbaks med en granne..
I samma ögonblick lossnade myntet o nr 6 spydde...
Men andades...
Nr 6 är idag själv mamma till 3 barn...
Jag är en typ som gillar att hitta på bus och hyss har nog alltid varit sån.
Men jag menar aldrig något elakt med det.
Även om min mormor kallade mej för den elaka ungen...
Hon hade inte samma humor som mej tror jag.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt jag har gjort o upplevt...
Jag är ialla fall säker påå att jag aldrig skulle byta bort min uppväxt mot något annat..
Det är kul att vara många för det blir som ett litet företag där alla hjälps åt.
Nästa gång ska jag skriva om nr 3 som är en lite speciell historia som är svår att förklara.
Tjingeling...
Lamm kotlett på ett belgiskt recept äten i holland..
Gillar inte lamm egentligen...
Men vad gör man när man blir bjuden ??
Äter och hoppas att det inte är vad man tror att man äter...
Tack
